Tagelda n Kuku d tqerrabin d lǧerrat tinmettiyin i d-teǧǧa

Auteurs

  • Docteur Université de bejaia

Résumé

Deg umagrad-a, nemmeslay-d ɣef yiwet n tgelda i yesɛan azal meqqren deg umezruy atrar n Lezzayer s umata ladɣa amezruy n tmurt n Leqbayel, tagi d tageda n Kuku i d-ibanen deg useggas 1511, seld tuṭṭfa n temdint n Bgayet s ɣur Spenyul deg useggas 1510.

Asentel n umagrad-a, nsemma-yas : tagelda n kuku d tqerrabin d lǧerrat i d-teǧǧa. Deg uferdis amezwaru nemmeslay-d ɣef tadra (aẓar) n tgelda-ya, nessegzi-d deg-s turdiwin (les hypothèses) i d-fkan kra n yimeskaren, seg-sen Feraud d Nil Robin akked umeskar Saɛid Bulifa.

Deg uferdis wis sin nemmeslay-d ɣef yimaɣlayen (tignatin) n tlalit n tgelda-ya, newwi-d awal ɣef usufeɣ n yinselmen seg Landalus d uḍfar-nsen ɣer swaḥel n Tefriqt n Ugafa, d uflali n watmaten Iɛutmaniyen Barbarus d tuɣalin n Aḥmed Ulqaḍi ɣer tmurt n lejdud-is, At Ɣubri deg-s i yesbedd tegelda-s.

Deg uferdis aneggaru nemmeslay-d ɣef lǧerrat d tqerrabin i d-teǧǧa tgelda-ya deg temnaḍin i tt-yeṭṭafaren, deg tmanaɣt-nsen tamezwarut deg At Ɣubri akked tmanaɣt-nsen tis snat di Kuku, rnu ɣer waya tamdint n Lezzayer i ṭṭfen At Lqaḍi gar 1520 d 1525.

Awalen isura :  Tagelda n Kuku, At Ɣubri, Tiqerrabin, Aḥmed Ulqaḍi. Awrir, Σmer Ulqaḍi Ibuxtucen, Tamdint n Lezzayer.

Téléchargements

Publiée

2024-06-30

Comment citer

BENCHIKHE , A. (2024). Tagelda n Kuku d tqerrabin d lǧerrat tinmettiyin i d-teǧǧa. La Revue d’Histoire Méditerranéenne, 6(1), 35–45. Consulté à l’adresse https://univ-bejaia.dz/revue/index.php/rhm/article/view/85