Tasmamant d tkatut tamazdayt deg temnaḍt n Tizi Γennif : Taɣuri tasnamkant n tallunt

Auteurs

Résumé

Tazrawt-a ad d-tawi ɣef tesmamant yellan d ahṛic deg taɣult n tesmidegt. Tagi tlul-d deg wannar n yiwet n tussna d talqayant qqaren-as tussna n tutlayin « Philologie ». Teԑna tamnaḍt n Tizi Γennif iwumi qqaren Imẓalen. Ad d-testeqsi ɣef twuri n yismamanen deg usgenses n tallunt d usebdded n tkatut tamazdayt. Tettnadi ad d-tessekfel tulmisin yemgarden i gebren yismawen n yismamanen d tmentilt n useḥbiber fell-asen. S umata, temmal annar icudden ɣer tgemmi tarangawt. Tettnadi ɣef yinumak isnalsanen, inmettiyen d yidelsanen i ttmuddun yimdanen i wadgen i asen-d-yezzin di tudert-nsen.

 Si tama tarruzigt, tettnadi ad d-temmel assaɣ yellan gar yismamanen, tutlayt, amezruy akked tkatut tamazdayt deg temnaḍt anda i d-ttilin yiɣbula n waman. Tanga-is d tiɣbula timaganin, ssegzay-d amek i d-yettili uzbu n tutlayt mgal imihi n nger.  Tasmamant tetturar tumlilt d tagejdant deg useddag arakal d useḥbiber ɣef tmussni yezdin talsa. Almend n wazalen i d-trennu deg usebɣer n tutlayt d tgemmi, aṭas n yinegmayen i yettuɣalen ɣur-s deg tezrawin n wannar.

Iswi agejdan d assefrir n yilnumak isnamkanen n yismawen-a akked tummla n wazalen-nsen idelsanen, inmettiyen d yizamuliyen. Yewwi-d daɣen, ad d-nakez annaren imawalanen i yettusmersen akked yinumak yeqqnen ɣer yismawen n yiɣbula n waman. Ad d-yili usemlil-nsen d tussniwin i d-fkan yimsulɣa n yal tawennaḍt yettwaԑnan. Tamukerrist tebna ɣef usteqsi-a agejdan: D acu-tent tulmisin yemgarden i d-ttaran yismawen yezdin ismamanen n temnaḍt n Tizi Γennif?

Tasnarrayt i neḍfer tbedd ɣef tezrawt tagelmant d tusliḍt tasnamkant almend n snat n tarrayin: tasmektant d temseγrant s usebdded n snat n tfelwiyin i waya. Taɣuri tasnamkant ad tessemlil aɣbalu amagan n waman akked taddayin-a: imɣan, ineḍruyen imazrayen (ullisen), taflest d leԑwayed akked yismawen n yimdanen (am lawliyat). Ammud yegber ismawen n wadgen n waman i d-ittusgarwen s usekles n wannar d yissalen imawiyen i d-fkan yimsulɣa gar 2003 d 2009. Yella-d usismel-nsen ɣef snat n taggayin d tigejdanin, almend n wassaɣ zdin akked tilawt tasmamant : Ismawen icudden srid γer yiγbula n waman (tala) d yismawen icudden γer yimukan anda ttnejmaԑen waman (tamda).

Ma yella d igmaḍ, ad d-naf belli, tasmamant yeԑnan tamnaḍt n unadi Tizi Γennif tegber aṭas n tulmisin icudden ɣer: taɣara-nsen, ullisen, udmawen iddiyaniyen akked yineḍruyen. Temmal-d taywalt i d-yettilin gar tutlayt, tawennaḍt akked tkatut tamazdayt. Tasmamant deg temnaḍt-a tban-d amzun d annu n yinumak, seḥbibiren ɣef tgemmi tarangawt, ttaran azal i tutlayt taqbaylit d tmaziɣt, i tkatut tamazdayt d tmagit s wudem ubriz. Γer taggara ad d-naf belli, ismawen n yismamanen ԑeddan akkin i twuri tamagnut i d-yemmalen tanila tarakalt. Seḥbibren ɣef tkatut yerzan imesnas inmettiyen iqburen yesԑan assaɣ d waman akked usmussen-nsen azamulan.

Awalen isura: Takatut tamazdayt, tasmamant, tasleḍt tasnamkant, tigemmi tarangawt.

 

Téléchargements

Publiée

2026-07-15

Comment citer

FOURALI , Y. (2026). Tasmamant d tkatut tamazdayt deg temnaḍt n Tizi Γennif : Taɣuri tasnamkant n tallunt. La Revue d’Histoire Méditerranéenne, 8(2), 199–212. Consulté à l’adresse https://univ-bejaia.dz/revue/rhm/article/view/1201